Ok

By continuing your visit to this site, you accept the use of cookies. These ensure the smooth running of our services. Learn more.

12/01/2025

Lacalle

El apellido LACALLE procede de Asarta, Román Lacalle se casa con Tomasa SAINZ (Nazar). Nacida en 1752, hija de Francisco Sainz (Navarrete, Araba) y Ana Maria GAUNA (Nazar), nacida en 1710, hija de Juan José Gauna (Nazar) y María Yaniz (Nazar).
Por tanto Lacalle (Asarta), anteriores SAINZ (Navarrete, Araba), GAUNA (Nazar) y YANIZ (Nazar).
El apellido ULE procede de Abartzuza, José Miguel Ule se casa con Ursula SAINZ.
Baptista Sainz (primer esposo) (Navarrete, Araba), Francisco Sainz (segundo esposo) (Navarrete, Araba) y Maria DIAZ (Navarrete, Araba) tienen dos hijos Francisco y José Sainz que se casan con dos hermanas de Nazar Ana María (1710) y Fausta Gauna Yaniz (1718)...
He aquí los descendientes, medio Nazar.
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Marín)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Josefa) - LUZURIAGA (Jon)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (María Jesús) - REMIREZ (Edurne)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Segunda) - REMIREZ - LANDER (Maite)
GAUNA - SAINZ - LACALLEN (Vitoriana) - CARLOS (Resure)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Esther) - LANDER - ALVAREZ DE EULATE (Aurori)
GAUNA - SAINZ - LACALLE (Engracia) - LANDER - SEARA (Borja)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Fermina) - FERNANDEZ - PEREZ DE PIPAON (Aitor)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Gabriela)- REMIREZ (María Angeles)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Gabriela)- REMIREZ - FERNANDEZ (Jose Ignacio)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Gabriela) - REMIREZ - FERNANDEZ (Jose Ignacio)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Gabriela)- REMIREZ - FERNANDEZ- PEREZ DE PIPAON (Aitor)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Gabriela) - REMIREZ - GOMEZ DE SEGURA (Juan Carlos)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Gabriela) - REMIREZ - ALBENIZ (Juan Mari)
GAUNA - SAINZ - ULE (Paca)- LANDER - GALLASTEGI (Xabi)
GAUNA - SAINZ - ULE (Leona) - ABRALDES - PIEROLA (Nerea)
GAUNA - SAINZ - ULE -(Lorenza) - MONREAL - MONDRAGON - MONTOIA (Asier)
GAUNA - SAINZ - ULE (Petronila) - ARBEO - MORRAS - ATXA (Jabier)

11/01/2025

Euskadiko selekzioa?

 

Euskadiko selekzioa?

 
 

Euskadiko selekzioa lortzea, ezbairik gabe, lorpen historikoa izan da. Baina horretan geratzen bada, euskaldun askorentzat −ni barne, nafarra bainaiz− egunik ilunena eta tristeena izango da. Lehenengo egunetako poza eta berotasuna gozatu ondoren, itzul gaitezen errealitatera. Oraingoz, Euskadiko pilota selekzioan Araba, Bizkai eta Gipuzkoako lizentzia duten euskal pilotariak soilik lehiatu ahal izango dira. Hortaz, kanpoan geratuko dira Nafarroakoak eta Iparraldekoak.

Gauzak horrela, Nafarroako pilotariek Espainia eta Iparraldekoek Frantzia ordezkatuko dute, hurrenez hurren. Espainiako eta Frantziako ikurrekin lehiatuko dira. Areago, euskaldunen arteko borroka eta lehia izango da.

Badakit 40 urte baino gehiago daramatzagula euskal selekzioa aldarrikatzen, euskal selekzioaren esperoan. Merezi du hainbeste urte itxoitea eta euskal selekzioa izan beharrean Euskadiko selekzioa lortzea? Bide erdian geratzea ote da irtenbidea? Nire irudiko, ez. Gainera, kontuan hartu behar dugu batzuentzat hau guztia aski izan dela eta, haien ustez, nahi genukeena jadanik lortu dela. Kitto.

Martxel Toledok dioen bezala, «ezin dugu inolaz ahaztu garaipen osoa izateko ofizialtasun horren beste zati bat, eta garrantzitsua gainera, falta zaigula oraindik; alegia, zazpi herrialdeak kontuan hartuko dituen euskal pilota selekzioa izatea». Nik, garrantzitsua esan beharrean, garrantzitsuena esango nuke. Egindako urratsa ez da nahikoa, ezbairik gabe; horretan geratuz gero, hobe geunden lehen bezala.

Tamalez, euskaldunok honen gaineko eskarmentu hurbil eta garbia daukagu. Trantsizio garaian, sasidemokraziarekin batera, euskaldunen arteko aldi baterakoa zena betiko banaketa administratibo izatera pasa zen. Egun alaiena eta historikoena izan zitekeena egun tristeena eta ilunena bihurtu zen −euskaldun batzuentzat bederen−. Ezin dugu ahaztu egun horretatik aurrera Hego Euskal Herriko euskaldunak bi erkidego autonomotan banatuta geratu ginela, Euskal Autonomia Erkidegoa eta Nafarroako Foru Komunitatea, bakoitzak bere erakunde ofizialak dituela, bere lehendakaria, legebiltzarra, epaileak... Erkidego horietako batek, gainera, «Euskal» deitura patrimonializatu duenez –ez bakarrik espainiarren ekimenez, asmo txarreko euskaldunen eskutik ere bai–, denborak aurrera egin ahala bidea eman du pentsatzeko euskaldunak bakarrik euskal erkidego horretakoak direla, nafarrak kanpoan utzita.
 
Kirol eremuan arrisku bera daukagu, gauza bera gerta dakiguke. Euskaldunen arteko pitzadura handitu egin daiteke. Harritu egin naiz ikusita zer artikulu gutxi argitaratu diren arrisku honen gainean, eta argitaratu dituztenen artean, Martxel Toledorena kenduta, iruditu zait bigarren mailan geratu direla euskal kirolarien artean sor daitekeen arrakalak Euskal Herriari ekartzen ahal dizkion buruko min eta artegatasuna.

Kirola herri baten ikur garrantzitsua da, garrantzitsuenetakoa, eta oraingo hau oso aurrekari kaltegarria izango da, baldin eta egunen batean beste kirol batzuetan ere bide bera hartzen bada. Ez gaitezen berriro erori akats larri berean; jar ditzagun erremedio guztiak berandu izan baino lehen, eta jar ditzagun indar guztiak benetako euskal selekzioa lortzeko.

Lacalle

Las mujeres de apellido LACALLE (Nazar) introducen en el pueblo los siguientes otros apellidos
  • Segunda Lacalle casada con Joaquín REMIREZ (Asarta), padres de Agustina Remírez casada con Cosme LANDER (Torralba)
  • Josefa Lacalle casada con Hermenegildo LUZURIAGA (Antzin)
  • Gabriela Lacalle casada con León REMIREZ, padres de Antonina, Teresa y Pilar, casadas con Melchor FERNANDEZ, Anacleto GOMEZ DE SEGURA, Florencio ALBENIZ.
  • Aniceta Lacalle casada con Esteban Ule (Abarzuza). Padres de Lorenza Ule casada con Jesús MONREAL y Petronila Ule casada con Eugenio ARBEO.

07/01/2025

Lacalle

Los bisabuelos del padre de Máximo Lacalle, de la madre de Pilar Remirez, del marido de Severiana Arbeo, de la madre de Miguel Fernandez, del padre de Teofila Lacalle, de Jose Luzuriaga, de Resurreccion Carlos fueron Andrés Lacalle y Lorenza Maeztu. Andres era hermano de Dionisio Lacalle, bisabuelo de Agustina Remirez, mujer de Cosme Lander y Aniceta Lacalle, mujer de Esteban Ule. Por lo tanto todos esos apellidos tienen lazos de sangre. Unos más cercanos que otros, por ejemplo Miguel y Teofilo primos carnales.

29/12/2024

Lamiñarra

 En 2004 se publicaba el primer libro de Lamiñarra: "Mirafuentes. Estudio etnográfico", de David Mariezkurrena. La aplicación del cuestionario de José Miguel Barandiaran en este pueblo del valle de la Berrueza.

El inicio de una aventura editorial que se acerca a los doscientos títulos, principalmente en torno a la historia y la etnografía de Navarra, pero que cuenta en su catálogo también con obras sobre Madrid, Salamanca, Zamora, León, Cádiz, Córdoba, La Rioja, País Vasco...
Y muchos buenos amigos y amigas hechos en este bonito camino, que esperemos nos dé todavía muchas alegrías más. Proyectos no nos faltan!!!
Eskerrik asko istorio hau posible egin duzuen guztioi.
 
471749528_1237160570689850_5322044289471931228_n.jpg