Ok

By continuing your visit to this site, you accept the use of cookies. These ensure the smooth running of our services. Learn more.

24/01/2025

Abel Leza Remirez

ABEL LEZA REMÍREZ. Murió ayer a los 91 años. Abel de Mirafuentes (Iturriaga). Se nos ha ido uno de los hombres más conocidos del Valle y también de los alrededores. Abel trabajó durante muchos años de albañil; por lo que arregló y adecentó la mayoría de las casas de nuestros pueblos, y también hizo alguna nueva.
El oficio le venía de familia, los Lezas de la Tejería de Mirafuentes, la primera casa entrando al pueblo desde Nazar. Durante muchos años trabajó junto a su hermano Miguel Angel. Su padre y su tío, Florencio y Timoteo también se dedicaron a este oficio.
Muchos fuimos los zarramplines que trabajamos para él, normalmente estábamos cuatro trabajadores. Dos albañiles y dos peones. Ellos los técnicos y nosotros los que preparábamos el mortero, les proporcionábamos la masa y los ladrillos con los que levantaban los muros, arreglaban los tejados y sujetaban las vigas.
Hacía 1990 dejó la albañilería para dedicarse en Lizarra a su tienda de ultramarinos que abrió hasta que se jubiló. Un cambio total de vida y oficio.
Abel, un hombre trabajador sin tregua. Eran jornadas de 10 horas, sin apenas descanso. No eran tiempos ni de móviles, ni de llamadas telefónicas. El tajo era el tajo. Eso sí, la hora del bocadillo del almuerzo era sagrada y también la pequeña siesta después de la comida. Los sábados hasta las tres de la tarde y luego sí fiesta, hasta el lunes.
Con Abel era fácil trabajar, eso sí duro, pero en buen ambiente y hablando de todos los temas.
La vida de jubilado ha sido muy bien aprovechada, se le veía siempre con buen humor y como conocía a tanta gente, no le faltaba conversación a cualquier lugar donde fuese. No perdía ocasión de acudir a Codés. Las últimas veces que he coincido con él ha sido en Codés.
Se casó hace muchos años con la nazarena Visi Lander Perez de Mendiola, con la que tuvo tres hijas.
Se nos va una referencia no solo para MIrafuentes, si no también para todo Nazar y el resto de pueblos del Valle. Fue un placer trabajar con él, y también todas las veces que hemos coincidido por los pueblos, San Gregorio, Loreto, Codés.
Animo a Visi, sus hijas, yernos, nietos y nietas...Siempre estarás en nuestra memoria, con la paleta y la llana.
475049652_9081534841963846_6697361144124065042_n.jpg

12/01/2025

Lacalle

El apellido LACALLE procede de Asarta, Román Lacalle se casa con Tomasa SAINZ (Nazar). Nacida en 1752, hija de Francisco Sainz (Navarrete, Araba) y Ana Maria GAUNA (Nazar), nacida en 1710, hija de Juan José Gauna (Nazar) y María Yaniz (Nazar).
Por tanto Lacalle (Asarta), anteriores SAINZ (Navarrete, Araba), GAUNA (Nazar) y YANIZ (Nazar).
El apellido ULE procede de Abartzuza, José Miguel Ule se casa con Ursula SAINZ.
Baptista Sainz (primer esposo) (Navarrete, Araba), Francisco Sainz (segundo esposo) (Navarrete, Araba) y Maria DIAZ (Navarrete, Araba) tienen dos hijos Francisco y José Sainz que se casan con dos hermanas de Nazar Ana María (1710) y Fausta Gauna Yaniz (1718)...
He aquí los descendientes, medio Nazar.
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Marín)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Josefa) - LUZURIAGA (Jon)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (María Jesús) - REMIREZ (Edurne)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Segunda) - REMIREZ - LANDER (Maite)
GAUNA - SAINZ - LACALLEN (Vitoriana) - CARLOS (Resure)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Esther) - LANDER - ALVAREZ DE EULATE (Aurori)
GAUNA - SAINZ - LACALLE (Engracia) - LANDER - SEARA (Borja)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Fermina) - FERNANDEZ - PEREZ DE PIPAON (Aitor)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Gabriela)- REMIREZ (María Angeles)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Gabriela)- REMIREZ - FERNANDEZ (Jose Ignacio)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Gabriela) - REMIREZ - FERNANDEZ (Jose Ignacio)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Gabriela)- REMIREZ - FERNANDEZ- PEREZ DE PIPAON (Aitor)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Gabriela) - REMIREZ - GOMEZ DE SEGURA (Juan Carlos)
GAUNA - SAINZ- LACALLE (Gabriela) - REMIREZ - ALBENIZ (Juan Mari)
GAUNA - SAINZ - ULE (Paca)- LANDER - GALLASTEGI (Xabi)
GAUNA - SAINZ - ULE (Leona) - ABRALDES - PIEROLA (Nerea)
GAUNA - SAINZ - ULE -(Lorenza) - MONREAL - MONDRAGON - MONTOIA (Asier)
GAUNA - SAINZ - ULE (Petronila) - ARBEO - MORRAS - ATXA (Jabier)

11/01/2025

Euskadiko selekzioa?

 

Euskadiko selekzioa?

 
 

Euskadiko selekzioa lortzea, ezbairik gabe, lorpen historikoa izan da. Baina horretan geratzen bada, euskaldun askorentzat −ni barne, nafarra bainaiz− egunik ilunena eta tristeena izango da. Lehenengo egunetako poza eta berotasuna gozatu ondoren, itzul gaitezen errealitatera. Oraingoz, Euskadiko pilota selekzioan Araba, Bizkai eta Gipuzkoako lizentzia duten euskal pilotariak soilik lehiatu ahal izango dira. Hortaz, kanpoan geratuko dira Nafarroakoak eta Iparraldekoak.

Gauzak horrela, Nafarroako pilotariek Espainia eta Iparraldekoek Frantzia ordezkatuko dute, hurrenez hurren. Espainiako eta Frantziako ikurrekin lehiatuko dira. Areago, euskaldunen arteko borroka eta lehia izango da.

Badakit 40 urte baino gehiago daramatzagula euskal selekzioa aldarrikatzen, euskal selekzioaren esperoan. Merezi du hainbeste urte itxoitea eta euskal selekzioa izan beharrean Euskadiko selekzioa lortzea? Bide erdian geratzea ote da irtenbidea? Nire irudiko, ez. Gainera, kontuan hartu behar dugu batzuentzat hau guztia aski izan dela eta, haien ustez, nahi genukeena jadanik lortu dela. Kitto.

Martxel Toledok dioen bezala, «ezin dugu inolaz ahaztu garaipen osoa izateko ofizialtasun horren beste zati bat, eta garrantzitsua gainera, falta zaigula oraindik; alegia, zazpi herrialdeak kontuan hartuko dituen euskal pilota selekzioa izatea». Nik, garrantzitsua esan beharrean, garrantzitsuena esango nuke. Egindako urratsa ez da nahikoa, ezbairik gabe; horretan geratuz gero, hobe geunden lehen bezala.

Tamalez, euskaldunok honen gaineko eskarmentu hurbil eta garbia daukagu. Trantsizio garaian, sasidemokraziarekin batera, euskaldunen arteko aldi baterakoa zena betiko banaketa administratibo izatera pasa zen. Egun alaiena eta historikoena izan zitekeena egun tristeena eta ilunena bihurtu zen −euskaldun batzuentzat bederen−. Ezin dugu ahaztu egun horretatik aurrera Hego Euskal Herriko euskaldunak bi erkidego autonomotan banatuta geratu ginela, Euskal Autonomia Erkidegoa eta Nafarroako Foru Komunitatea, bakoitzak bere erakunde ofizialak dituela, bere lehendakaria, legebiltzarra, epaileak... Erkidego horietako batek, gainera, «Euskal» deitura patrimonializatu duenez –ez bakarrik espainiarren ekimenez, asmo txarreko euskaldunen eskutik ere bai–, denborak aurrera egin ahala bidea eman du pentsatzeko euskaldunak bakarrik euskal erkidego horretakoak direla, nafarrak kanpoan utzita.
 
Kirol eremuan arrisku bera daukagu, gauza bera gerta dakiguke. Euskaldunen arteko pitzadura handitu egin daiteke. Harritu egin naiz ikusita zer artikulu gutxi argitaratu diren arrisku honen gainean, eta argitaratu dituztenen artean, Martxel Toledorena kenduta, iruditu zait bigarren mailan geratu direla euskal kirolarien artean sor daitekeen arrakalak Euskal Herriari ekartzen ahal dizkion buruko min eta artegatasuna.

Kirola herri baten ikur garrantzitsua da, garrantzitsuenetakoa, eta oraingo hau oso aurrekari kaltegarria izango da, baldin eta egunen batean beste kirol batzuetan ere bide bera hartzen bada. Ez gaitezen berriro erori akats larri berean; jar ditzagun erremedio guztiak berandu izan baino lehen, eta jar ditzagun indar guztiak benetako euskal selekzioa lortzeko.

Lacalle

Las mujeres de apellido LACALLE (Nazar) introducen en el pueblo los siguientes otros apellidos
  • Segunda Lacalle casada con Joaquín REMIREZ (Asarta), padres de Agustina Remírez casada con Cosme LANDER (Torralba)
  • Josefa Lacalle casada con Hermenegildo LUZURIAGA (Antzin)
  • Gabriela Lacalle casada con León REMIREZ, padres de Antonina, Teresa y Pilar, casadas con Melchor FERNANDEZ, Anacleto GOMEZ DE SEGURA, Florencio ALBENIZ.
  • Aniceta Lacalle casada con Esteban Ule (Abarzuza). Padres de Lorenza Ule casada con Jesús MONREAL y Petronila Ule casada con Eugenio ARBEO.

07/01/2025

Lacalle

Los bisabuelos del padre de Máximo Lacalle, de la madre de Pilar Remirez, del marido de Severiana Arbeo, de la madre de Miguel Fernandez, del padre de Teofila Lacalle, de Jose Luzuriaga, de Resurreccion Carlos fueron Andrés Lacalle y Lorenza Maeztu. Andres era hermano de Dionisio Lacalle, bisabuelo de Agustina Remirez, mujer de Cosme Lander y Aniceta Lacalle, mujer de Esteban Ule. Por lo tanto todos esos apellidos tienen lazos de sangre. Unos más cercanos que otros, por ejemplo Miguel y Teofilo primos carnales.